women



Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din
När jag i godan ro igårkväll räknade igenom mina klänningar, som jag fortfarande kan ha, fick jag ihop det till 21 st, så lyckogivande att jag var tvungen för att se vad omgivningen gissat, så jag började med mamma som drog till med 15st och tyckte att hon överdrev, Max gissade på 5-6, laaamt! Linn gissade på 11 och tyckte likatså att hon överdrev med den siffran, vinnaren i denna "gissa-hur-många-klänningar-lisa-äger-tävlingen" var nämligen min syster som gissade på 20 och därmed är den som oddsat hägst, tänkte fortsätta min tävling denna dag tills någon slår syster med hennes 20, och ni som läser är diskvaliserade.
En kvart senare efter att jag hört av mig till linn om min tävling fick jag ett sms som fick mig att vilja ta första tåget till eskilsstuna där jag kommit från några timmar tidigare i ett besök hos sara bandeera, men istället satt jag och valde ut orden med omsorg för att trösta den underbaraste kvinnan i världen som kände sig för bedrövlig, vilket jag förstår.
Jag hatar att höra hennes knäckas ner bit för bit av en pojke som inte ens är värd att nämnas vid namn för det han gjort.

ajös

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0