Mina rädslor
Frågar ni Gustav så skulle han nog säga att jag är rädd för allting. För jag har inga nerver och hoppar oftast till av konstiga ljud lite närsom, så ja, där har vi min första rädsla konstiga ljud. Jag har alltid varit känslig för ljud. När jag var liten låg jag gömd under kudden på Nyårsafton och stängde ute ljudet från fyrverkerierna, men sånt har jag växt ifrån. Däremot hatar jag åskljudet. För att ta upp Gustav igen så tycker han att det är grymt gulligt att jag är rädd för åskan. I somras när vi skulle sova en natt åskade det för kung och fosterland och jag låg under kudden och sjöng medan han höll om mig och höll ljudet borta. Det var en av de gångerna som jag faktiskt tyckte det var mysigt med åskan. Hursom, andra ljud som skrämmer mig är ljud från exempelvis vapen, explosioner och hundskall. När jag var liten var jag ruskigt rädd för hundar, vilket jag också växt ifrån, men hundskall får mig att rysa.
Nu lämnar vi ljuden och går vidare till djur som jag är rädd för. Kortfattat: Hajar, Ormar, Igelkottar och Krokodiler.
Jag är rädd för mörkret och inbillar mig alltid tusen hemskheter som ska ske när jag vistas i mörkret. Jag är rädd att gå ensam om kvällar/nätter, speciellt i gränder och i skogen. Jag är livrädd för att blir instängd i ett rum och inte se något, jag är rädd för att bli förföljd, misshandlad, våldtagen, rånad osv. Kan fortsätta i evigheter.
Något som bör tilläggas är att när jag har alkohol i kroppen så är jag inte rädd för något alls. Inte ens döden. Då är rädslan för allt och alla som bortblåst, alltså det motsatta från det tillståndet jag befinner mig i nykter.
Kommentarer
Postat av: hjärta
sv: MEN GÖTT DU! PÖSS
Trackback
